torsdag 3 juli 2008

Om

Det va som en storm, flygade, fort utan stop. Allt gick fort, handbromsen ur, släpp lös allt.
Det va vinter o sibiriska vindar, glöden blev till en flammande låga, det brann, det va som om cement kedjade ihop, matchade, passande som en bris på en sommaräng.

Kalla kårar, bristande fogar, varför, det va gjort för underbart, hjärtat i tusen och åter tusen bitar, en efter en likt ett pussel ska de åter byggas.

Förtränga, inte vilja se, höra eller tänka, likt mörker smyger sig ångesten fram, bearbeta frigöra känslor, ta hand om dem och acceptera dem som dom är.

Vilja. behärska sig som ett barn i en godisaffär på lördag, får inte det jag vill ha, släppa loss, ge allt är det rätt?

Till slut kommer underbart att uppenbara sig igen........kanske?

Det är fantastiskt vilken grej man kan göra av sina tankar o känslor. Om man får det gehör man vill ha, vad gör man då, tar man chansen, gör man alltid det som man måste göra för att nå lycka.
Om sedan lyckan bara varar för en kort stund då säger man, då säger jag, du har inte tagit chansen så hur kan du veta?

Att bygga o låta den känslan som känns bra få flöda, ge den chansen att växa och etablera sig i hela din själ....

Jag har gjort det en gång. Det kan ge offantlig lycka och sånt underbart som inte går att föreställa sig bortom den vidaste fantasin. När din själ och ditt hjärta har hittat den djupt rotade underbara känslan, då är du oslagbar. Jag har haft denna känsla, men den har jag inte längre...

När jag blev av med den så va det lika jobbigt som det va underbart att ha den, men varför vill man då ha den igen när man riskerar att få smärtan igen säger ni då?

Jo för den känslan man har, när man är i det tillståndet, den är oslagbar och jag vill uppleva den igen och igen och igen.....Vill inte ni?

Ibland är livet inte rättvist, så har jag kännt hela våren, jag har accepterat min rådande situation, men jag har kvar min känsla, den förvinner inte, inte än iaf...kanske en dag borta i horisonen så lämnar den mig och jag kommer vilja nå samma lycka igen fast på annat håll, men just nu får den ligga där den ligger tills den försvinner ut i tomma intet eller får blomma igen.

Vi ses min vänner......Jag har ett tips faktiskt...

Våga tala om för en person att ni har denna typ av känsla för han henne, även om ni inte får gehör så är det mkt lättare för dig själv att veta att du ger den andra en chans att utveckla möjligheten till något underbart.....För om ni inte berättar kanske ni båda går i ovisshet och lyckan går er förbi......tro mig, jag mår mkt bättre av att spela det med öppna kort.

MVH Sniper-H

Free your mind............

Inga kommentarer: